Artikeln är skriven av Christian Wåhlander

Det finns bara två sorters människor! DEL 1

En äkta författare bör känna till vissa saker om hur språket fungerar. upplyst Nej, det är inte grammatiken eller stavningen jag tänkte ta upp, utan språkets förmåga att förvilla våra tankar – något som är bra att känna till för just en författare, som ju arbetar med illusioner. Ja, en författare är faktiskt att likna vid en illusionist!

Kattmänniskor och hundmänniskor

Ett av de tydligaste exemplen på detta är det något dumdryga påståendet:
Det finns bara två sorters människor!” – som vanligen åtföljs av en redovisning av de två typerna:
Kattmänniskor och hundmänniskor!

Vad som nu händer är kattatt vår hjärna börjar fundera över riktigheten i denna sats, och strax finner att det nog faktiskt stämmer ganska bra!
När man tänker efter finns det bara två sorters människor, och själv tillhör jag snarast hundtypen, för jag vill ju ha det lite tryggt och ombonat sådär, och min granne (som förresten heter Carl med C) tillhör kattsorten, han är alltid uppe sent, och verkar så fri på nåt sätt… Och antingen vill man ju ha det lite tryggare, annars lite friare, det stämmer ju faktiskt, så på det hela taget finns det naturligtvis endast två sorters människor, nämligen kattmänniskor och hundmänniskor…

Gott så!

Vinnare och förlorare

Tills vi nästa dag hör följande påstående eka ur teveapparaten som så platt hänger på väggen därhemma:

”Jo, det är precis som min gamla mormor brukade säga, att det finns bara två sorters människor”
”Jaså, så intressant – och vilka kan de sorterna vara då?”
”Det ska jag minsann tala om: vinnare och förlorare förstås!”
”Hmm… bara de två sorterna?”
”Just det – och du tillhör förlorarna…”

Återigen börjar det hända saker i vår hjärna, och på cirka två minuter har vi kommit fram till att det ju faktiskt stämmer. Själv är jag en riktig förlorare, precis som grannen Carl (med C), Stina på jobbet däremot är en typisk vinnare – varenda rapport hon lämnar in hyllas av vår inkompetente chef! Allt hon tar i blir till guld – och hon verkar veta om det också, den kossan!

En tanke gnager ändå inombords – om det nu är så att det bara finns två sorters människor, hur kan det då komma sig att vi redan är uppe i hela fyra sorter – katt, hund, vinnare och förlorare?

De som gillar korsord och de som inte gillar korsord

Och inte blir det bättre en vecka senare, när just grannen Carl knackar på (han stavar förresten med C) och ber att få låna en blyertspenna.

“Jag har bara bläckpennor hemma, och det funkar ju inte när man ska lösa korsord – så har du en blyertspenna att låna ut?”
”Va, löser du korsord?”
”Ja, jag är den typen. Som jag brukar säga, det finns ju bara två sorters människor: de som gillar att lösa korsord och de som inte gillar att lösa korsord!”
”Arghhh….”

Återigen rådbråkar vi vår stackars hjärna och kommer fram till att påståendet stämmer – och själv tycker jag om korsord… Tycker du om korsord, svara ja eller nej? Fint, då vet du vilken grupp av världsbefolkningen du tillhör!

Som du märker verkar det inte finnas någon ände på sorter att tillhöra, och ändå är det svårt att argumentera emot påståenden av typen “Det finns bara två sorters människor…” Vad beror det på? Är det nån sorts magi inbyggd i det hela?

Svaret får du i del två av denna lilla tvådelade artikelserie – och del två hittar du här :-)

intressant

Kommentera