Artikeln är skriven av Christian Wåhlander

Sarah Waters: mina 10 bästa skrivtips!

Sarah Waters från Wales, numera boende i London, har skrivit böcker som Kyssa sammet och Främlingen i huset. Hon har vunnit en mängd priser, och till min stora glädje har hon även skrivit ned
10 fantastiska skrivtips.
Läs och låt dig inspireras!

1. Läs massor.
Men försök att läsa analytiskt – vilket kan vara svårt, eftersom ju bättre och mer övertygande en roman är, desto mindre medveten blir du av hur den är uppbyggd.
Det är dock värt att försöka finna byggstenarna: de kan komma till nytta i ditt eget arbete.
Att titta på film är också lärorikt tycker jag. Nästan alla moderna Hollywood-filmer är formlösa och dessutom för långa. Att försöka visualisera hur mycket bättre filmerna skulle ha varit med några radikala nedklippningar är en bra övning i konsten att berätta. Vilket leder mig till…

2. Skär bort allt onödigt.
Mindre är mer. Jag har läst massor av manuskript – inklusive mina egna – där jag kommit till början av kapitel två och tänkt: ”Det är här romanen egentligen ska börja.”
En hel massa information om karaktärer och bakgrunder kan förmedlas genom små detaljer. Det känslomässiga engagemang du känner för en scen eller ett kapitel kommer att blekna när du går vidare i berättelsen. Var saklig. Ja, i själva verket bör du…

3. Behandla skrivandet som ett jobb.
Var disciplinerad. Många författare blir lite tvångsmässiga när det gäller detta. Graham Greene skrev sina berömda 500 ord (ca 1,2 boksidor) per dag. Jean Plaidy lyckades få fram 5000 ord (ca 12 boksidor) före lunch, och tillbringade eftermiddagen med att svara på beundrarbrev. Mitt minimum är 1000 ord (ca 2,5 boksidor) per dag – vilket ibland är lätt att uppnå, och ibland, uppriktigt sagt, är ungefär lika lätt som att skita ut en tegelsten. Men jag stannar vid mitt skrivbord tills jag kommer dit, eftersom jag vet att jag genom att hålla på detta får boken att krypa framåt.
De 1000 orden kan mycket väl vara skräp – oftast är så fallet. Men det är alltid lättare att förbättra nåt man redan gjort än att börja på noll.
(Blev du nyfiken på hur ord och sidor hänger ihop? Kolla Författartips automatiska uträknare, Tecken Ord och Sidor!)

4. Att skriva fiktion är inte ”ett personligt uttryck ” eller ”terapi”.
Romaner är till för läsarna, och att skriva dem kräver listighet, tålamod och ett osjälviskt skapande av effekter. Jag tänker på mina romaner som något i stil med en karusell på ett tivoli:
Mitt jobb är spänna fast läsaren i säkerhetsbältet i början av kapitel ett, sedan låta dem snurra och studsa genom scener och överraskningar, via en noga planerad rutt och i en fint avpassad takt.

5. Respektera dina karaktärer, även de mindre.
I konsten, liksom i livet, är alla hjälten i sin egna speciella historia, så det är även värt att tänka på vilka berättelser dina mindre karaktärer har, även om deras väg endast något lite korsas med din huvudrollsinnehavares bana. Samtidigt…

6. Överbefolka inte din berättelse.
Karaktärerna bör individualiseras, men samtidigt fylla en funktion – som figurerna i en målning. Tänk på Hieronymus Boschs tavla där Kristus hånas.
En tålmodigt lidande Jesus är omgiven av fyra hotfulla män. Varje karaktär är unik, och ändå representerar var och en av dem en typ, och tillsammans bildar de en berättelse som är kraftfull genom att den är så stramt och så ekonomiskt konstruerad. På ett liknande tema…

7. Låt inte texten svämma över.
Undvik överflödiga fraser, de störande adjektiven och onödiga adverben. Särskilt nybörjare verkar tro att fiktionskrivandet behöver en speciell typ av blommig prosa, helt olik någon form av språk som man kan stöta på vardagen. Detta är en missuppfattning om hur man skapar effekter i sin historia, och botas genom att lyda regel 1.
Om du läser Colm Tóibín eller Cormac McCarthy, till exempel, ser du hur ett medvetet begränsat ordförråd kan producera en häpnadsväckande känslomässig kraft.

8. Tempot är avgörande.
Att skriva fint är inte tillräckligt. Studenter på en skrivarlinje kan vara bra på att producera en sida välskriven prosa, men vad de ibland saknar är förmågan att ta läsaren på en resa, med alla ändringar av terräng, hastighet och stämning som en lång resa innebär. Återigen tycker jag att man kan ta hjälp av filmens värld. De flesta romaner vill komma nära, dröja sig kvar, gå tillbaka, gå vidare, på ganska filmiskt sätt.

9. Drabbas inte av panik.
När jag kommit halvvägs i skrivandet av en roman har jag upplevt stunder av gastkramande fasa, där jag begrundar dravlet på skärmen framför mig och ser bortom det – hånfulla kommentarer, vänners förlägenhet, den konkurshotade karriären, krympande inkomster, återtagna hus, skilsmässa…
Att arbeta envist vidare genom kriser som dessa har hittills alltid hjälpt mig. Att lämna skrivbordet en stund kan hjälpa. Att prata igenom problemet kan få mig att komma ihåg vad jag ville uppnå innan jag körde fast. Att gå en långpromenad får mig nästan alltid att tänka på mitt manuskript på ett lite annorlunda sätt.
Och om allt annat misslyckas återstår bönen.
St Francis de Sales, skyddshelgon för författare, har många gånger hjälpt mig i krislägen.
Om du vill sprida dina chanser ännu mer kan du även försöka vädja till Calliope, de episka dikternas musa.

10. Talang slår allt.
Om du är en riktigt stor författare behöver ingen av dessa regler tillämpas. Om James Baldwin hade känt sig tvungen att piska upp tempot lite, skulle han aldrig ha uppnått den lyriska intensiteten i Giovannis Rum (1956).
Utan ”överflödande” prosa skulle vi inte ha de språkliga mästerverk som Dickens eller Angela Carter gett oss. Om alla var sparsamma med sina karaktärer skulle det inte finnas någon Wolf Hall…
Men för alla oss andra är reglerna viktiga. Och, vilket är avgörande, bara om du förstår vad de är till för och hur de fungerar kan du börja experimentera med att bryta mot dem.

En reaktion på “Sarah Waters: mina 10 bästa skrivtips!

Kommentera