Artikeln är skriven av Matilda Birath

Vi flyttade runt jorden och jag ska skriva en bok

Jag har en väldigt romantiskt bild av författarskap.

En liten laptop på ett gammalt nött bord med lådor, som när man drar ut dem fastnar halvvägs och luktar gamla böcker och metall. En knarrande öronlapps fåtölj man får plats att korsa benen i. Luta sig tillbaka i och med öronlappar så stora och rygg så mjuk att de gömmer en när man lutar sig tillbaka. Ett stort askfat i kristall på skrivbordet som aldrig blir fullt eller grått av askan utan alltid bara har en perfekt brinnande cigarrett på kanten. Vita fluorgardiner i en fladdrande vind som när vinden ligger rätt avslöjar en utsikt mot en horisont bakom blått hav.

I verkligheten är det ett självplågeri. Lite som det kanske är för aktörer att tänka sig in i en roll så sugs jag tillbaka till det jag som är desperation och känslor. Man fastnar, trycker delete, skriver om, tappar tråd eller hoppar på ett nytt stycke.

Men så kommer det där, som får fingrarna att flyga över tangenterna och fylla rad efter rad men underbara ord. Tio kilo lättare efteråt. Min bok är en självupplevd saga om just det, desperation, depression, vikt och ångest.

Jag har också alltid tänkt mig att jag är en sån som ska skriva en bok en dag. Den finns ju där i mitt huvud och jag har läst den hundra gånger om. Kanske har det där ska:et bidragit till skrivkrampen från första början. Vi flyttade från Sverige till Australien och jag försöker nu skriva på den utnötta boken i mitt huvud.
Jag tror jag såg författardrömmen kristallklart framför mig bara genom att se ett varmare land.

Men att skriva handlar inte om romantik eller havsutsikt. Att skriva är för såna som mig ett kall. Vi som inte utvecklar kreativitet eller tankar lika bra med uttalade ord. Boken ska inte skrivas, den bara behöver blir skriven.

Följer ni mig, kommer ni stöta på sådana här texter. Reflektioner om skrivande och stycken lånade ur min bok, frustration och glädje i skrivandet. Att inte kunna skriva och diskussioner hur man kommer bort från skrivsvackor. Om att flytta runt jorden, bo och leva där och om skrivande glädjen är grönare på den sidan.

Jag bor tillsammans med min fästman i Queensland, Australien och jag jobbar deltid inom clothing retail, den andra halvan skriver jag bok.

3 reaktion på “Vi flyttade runt jorden och jag ska skriva en bok

  1. Jag lever också med” ska:et” – som var ett väldigt bra ord för den där lilla jäveln som sitter på axeln och dikterar ens liv. Men igår sa min man något klokt som inte alls hade med skrivandet att göra men som appellerade till mig ändå. På hans jobb har de lagt om schemat så att en viss arbetsuppgift inte sker enbart en gång i månaden. ”Det är som en klick smör” sa han, det är bättre att breda ut den över hela mackan och inte bara ha en klump mitt på”

    Så tänker jag skrivandet…man måste breda ut det över livet och jag tror att med ålder och minskad inre stress så kommer en (<– neutral form av "man" som jag hörde talas om igår) att skriva både bättre och friare. Under tiden kan man bara träna sitt skrivande lite lagom och närhelst det passar bra – på en blogg tex :)

    Ska följa dina vedermödor downunder Matilda :)

    • Tack för dina kloka ord Jannike! Gillade också din mans breda ut på mackan teori, väldigt sant och något jag tror man för lätt glömmer. Jag hoppas att träning ger (lite mer) färdighet. Världens motivationskick får en ( inga mer man för mig) med ord som dina!

  2. Precis så ser jag det framför mig också. Jag VILL gärna sitta vid det nötta skrivbordet med min laptop och låta fingrarna flyga över tangenterna, jag har en ide till min bok och jag går en skrivarutbildning. Det är min DRÖM och har varit sen barnsben. Men nu kan.jag.inte.skriva! Det kommer inget. Min karaktär står stilla på samma sida och kommer ingen vart.

Kommentera