Artikeln är skriven av Hanna Caroline

Jag har inte läst många böcker i mitt liv

Jag har inte läst många böcker i mitt liv. Men däremot har jag lyssnat på flera hundra, kanske tusentals.
För mig kryper det i ögonen om jag läser för länge och en dov huvudvärk kan smyga sig på. Därför vill jag slå ett extra slag för ljudböcker här i bloggen.

Själv brukar jag lyssna på tunnelbanan till och från jobbet, hemma innan läggdags men också på semestern om det är för soligt för att orka läsa. Just nu finns det ett erbjudande i appen Rabble (på mobilen) på trettio dagars gratis lyssning på ljudböcker med tjänsten Storytel. Man laddar hem appen Rabble i mobilen och letar upp Storytel på fliken webberbjudanden.

Några av mina favoriter som ni borde lyssna på är såklart ”438 dagar” med Martin Schibbye & Johan Persson, och självklart Jonas Jonassons ”Analfabeten som kunde räkna”, om man nu hunnit läsa ut ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” såklart..

Till er som inte prövat ljudböcker, eller kanske har dålig syn eller lätt får ont i huvudet av läsandet, kan jag bara tipsa om att ni helt klart borde ge ljudböcker en chans.

Några ljudböcker som jag rekommenderar

Några ljudböcker som jag rekommenderar

/ Hanna Caroline, student och jobbar på rabble.se

Artikeln är skriven av Christian Wåhlander

Intervju med Charlotte Rogan om skrivtips

Läs mer om Charlotte

Jag är mycket stolt över att presentera denna exklusiva intervju med Charlotte Rogan om skrivtips.

Och glad över att hon gillade frågorna:

Faktum är att det här är de bästa frågor om skrivande jag fått hittills.

Charlotte Rogan är författare till Livbåten.

Det är sommar 1914 och Europa är på randen till krig, men Grace Winters framtid verkar äntligen trygg. Hon är nygift, och tillsammans med sin man seglar hon till New York, där hon hoppas att den kritiska och statusmedvetna svärmodern ska ge henne sitt gillande. När en mystisk explosion sänker fartyget knuffas Grace ned i en livbåt av en kvicktänkt besättningsmedlem, som klättrar ned efter henne trots att båten redan är överfull.

Livbåten är mycket uppskattad bland läsare och kritiker, såhär säger till exempel nobelpristagaren i litteratur, JM Coetzee, om boken:

Charlotte Rogan använder en bedrägligt enkel berättelse om skeppsbrott och överlevnad för att utforska vår bara allt för mänskliga förmåga till självbedrägeri.

Christian Wåhlander – Författartipsbloggen: Nu, när du har skrivit denna mycket uppskattade bok, känner du att ”Såja, nu har jag sagt vad jag ville säga till världen, tack för mig”, eller var detta bara början? (känn ingen press …)

Charlotte Rogan: Bra fråga! Jag antar att det finns författare som har ett överväldigande budskap till världen, får ut det, och sedan drar sig tillbaka för gott. Jag skriver inte med någon form av budskap eller dagordning i åtanke. Istället börjar jag med en aktör som befinner sig i en viss situation, och använder så den framväxande berättelsen för att utforska något om människans natur, och även något om världen. Jag förväntar mig inte att mitt arbete ska ge svar eller göra ett bokslut, men om det får människor att tänka kommer jag att anse boken som lyckad.

Varför tror du att du skrev Livbåten?

Jag tror att min första impuls är konstnärlig: kan jag skapa ett färdigt stycke där historien är övertygande, aktörerna komplexa och språket intressant, och samtidigt förmedla någon slags djupare mening? Naturligtvis finns det andra motiv också. Genom mitt skrivande, försöker jag få svar på viktiga frågor: hur är vårt mänskliga samhälle beskaffat? Vilka plikter har vi mot oss själva, och vilka plikter har vi gentemot andra?

När du skrev Livbåten – vilka tekniker använde du dig av för att organisera alla dina idéer?

Jag är inte en välorganiserad författare. Aktören (aktörerna) uppstår i min fantasi, och då börjar jag skriva ned berättelsen. Mycket går till spillo på min väg för att hitta berättelsens kärna. Men din fråga är bra, och under årens lopp har jag kommit fram till några tekniker som hjälper mig att vara organiserad, och som håller berättelsen på rätt spår. Här är några av dem:

  • Jag har en pärm där jag förvarar pappersversionen av manuset, med varje kapitel i en separat flik.
  • Jag använder mappar på datorn för anteckningar som ännu inte har tagits med i manuskriptet. Och jag lägger gamla versioner av manuset i en särskild mapp, så att jag inte av misstag jobbar med fel version.
  • Även om jag inte gör en översikt av berättelsen i förväg, så skapar jag en sammanfattning av manuset under skrivandets gång för att hålla koll på materialet. När det väl blivit många sidor skrivna är denna skiss användbar för att se till att kapitlen ligger i logisk ordning, och även för att planera slutet (jag vet aldrig hur min berättelse ska sluta innan det mesta är klart).

Klicka för att köpa boken!

Vilken var den största utmaningen med att skriva Livbåten?

Livbåten använder sig av tvetydighet – hände detta, eller något annat? Är Grace en gärningsman eller är hon ett offer? Detta uppkommer delvis på grund av att hon själv skriver ned berättelsen som en del av sitt försvar mot åtal, så naturligtvis kommer hon inte berätta sanningen om allt hon gjorde på livbåten. Men det beror också på hennes person, hon vet hur man vänder en situation till sin fördel. Så jag tror att min största utmaning var att bestämma vad man vad jag skulle berätta, och vad jag skulle överlåta till läsarens fantasi.

Vad tycker du är den viktigaste ”författaregenskapen” när det gäller att skriva en läsvärd roman?

Jag tror att det finns flera viktiga färdigheter, men förmodligen är den viktigaste att man helt och fullt kan föreställa sig huvudpersonen. Aktören behöver inte vara sympatisk, men hen måste vara fascinerande, och hens drivkrafter måste vara trovärdiga.

När du är inne i ett romanprojekt: skriver du varje dag / hur många timmar om dagen / hur många sidor per dag?

Det beror på vilket skede av romanen jag är i, och också på vad som just då händer i mitt liv. Jag försöker börja arbetet det första jag gör på morgonen – efter att ha matat min hund och bryggt mig en kopp te. Sen jobbar jag på så länge jag kan. Jag kan hålla på mer med redigering, till exempel, än vad jag jobbar med att skriva ett första utkast. Och om jag någonsin får idétorka kan jag alltid leta upp bakgrundsfakta, eller läsa en bok av en mästare. Mitt råd till andra författare är dock att skriva varje dag om det överhuvudtaget är möjligt. Då kommer idéerna fram i huvudet även när man inte skriver.

Fattade du nånsin ett beslut att ”bli författare”?

Nej, det har jag inget minne av, eftersom det tycktes ligga bortom min förmåga. Men jag beslöt mig för att skriva en roman, vilket på något sätt verkade mera överkomligt. Längs vägen tycks det som om jag ändå blev en författare, vilket på sätt och vis förvånade mig.

När du skriver en roman – vad i ditt arbete gör dig inspirerad?

Känslan av att jag har fått en aktör eller till och med en mening rätt. Och mot slutet, när bitarna börjar falla på plats och bilda en helhet – det är väldigt spännande.

Vad är det tråkigaste med att skriva en roman?

Jag förmodar att det andra till och med sista utkastet är tråkigast. Man vill så gärna vara klar, men får tvinga sig att gå igenom allt ännu en gång bara för att försäkra sig om att ingenting kan göras bättre – vilket det alltid kan. Givetvis, oundvikligen, kommer din redaktör eller betrodda läsare peka ut saker som fortfarande inte fungerar, och så får man gå igenom hela processen igen.

Vill du ha en särskild ”omgivning” när du skriver – och i så fall, hur ska den vara beskaffad?

Jag försöker undvika att behöva en viss omgivning för skrivandet, eftersom jag är rädd att det kommer att hindra mig från att skriva när jag inte kan ha just den omgivningen. Även om jag mest jobbar vid ett stort bord i matsalen, har jag upptäckt att ett miljöombyte kan vara mycket inspirerande. Jag vet författare som gillar att skriva på kaféer, och av någon anledning brukar jag alltid få bra idéer när jag åker tåg.

När du läser en roman – vad gör du fortsätter att läsa?

När jag är i en bokhandel så brukar jag ta upp en bok och läsa några stycken ur mitten, och om jag gillar språket så köper jag den. Att berättelsen är fängslande är ett plus, och aktörerna måste vara intressanta. Jag gillar inte sida upp och sida ner med beskrivningar eller bakgrunder. Jag bryr mig inte om hur aktörerna ser ut eller hur de är klädda.

Vad är det som gör en roman läsvärd tycker du?

Den måste överraska mig på något sätt. Jag läser inte bara för berättelsens egen skull – det måste finnas något annat. Om detta andra inte finns så lägger jag bort den. Jag är för gammal för att avsluta varje bok jag börjat läsa.

Jag antar att du läser böcker då och då … kan du berätta om två författare som du verkligen gillar – och varför du gillar dem?

Jag läser just nu Min kamp av Karl Ove Knausgård. Jag älskar sättet på vilket han kan göra de mest triviala detaljer från vardagen övertygande. Det är inte mycket som händer i boken, men jag dras in i författarens värld. Jag upptäckte nyligen Herta Müller som fick Nobelpriset år 2009. Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv är lysande i sitt sätt att skildra den återkommande känslan av fara i rumänskt vardagsliv.

Den bästa roman du någonsin läst – och den sämsta!

Jag befattar mig inte med dåliga böcker. Dessutom, ofta handlar läsarens bedömning mest om smak. Och vad gäller den bästa – det finns så många att välja på att det är svårt att välja bara en. Jag har lagt en hel del av mina favoriter på hemsidan, så välkommen att besöka min bokhylla.

Om en blivande författare frågade dig ”Vad behöver jag tänka på för att skapa min första roman?”, säg tre saker du skulle säga till denna blivande författare.

  • Omge dig med böcker av författare som har skrivit den typ av bok du själv vill skriva.
  • Dela bara ditt arbete med människor som hellre hjälper dig att nå ditt mål än att själva dra den största fördelen.
  • Kom ihåg att ALLA första utkast är dåliga. Låt inte det hindra dig. Fortsätt bygga på och förbättra, så förbättras kvaliteten sakta men säkert.
    [för konkreta tips som följer samma linje, se sidan Att skriva en roman på Författartipssajten – Christians kommentar]

Enligt din åsikt … Vad är meningen med livet ?

Jag tror att det finns en massa ”små meningar” snarare än en stor, och de är förmodligen olika för oss alla. Jag tror att ett gott liv handlar om att hitta mening i sitt liv, eller att ge mening åt det. Det spelar ingen roll om det till slut blir en illusion – det är det bästa vi kan åstadkomma.

Här kommer en till klurig fråga: är det något annat du skulle ha velat bli frågad om?

Du har gjort ett fantastiskt jobb med dina frågor. Faktum är att det här är de bästa frågor om skrivande jag fått hittills.

Tack, Charlotte, för att du delade med dig av din stora kunskap om skrivande!

Artikeln är skriven av Liv Gingnell

10 tips om konsten att ge respons

Efter många, långa timmar med sin egen text är det lätt att bli hemmablind. Vad kommer fram i texten? Vad är bra och vad är dåligt? Fungerar det där stilgreppet som jag tänkte mig? Allt sådant blir svårt att se. Att få texten läst av någon annan är därför ett viktigt verktyg för de flesta som skriver skönlitteratur. Det betyder inte att det är lätt, varken att ge respons till andra eller att ta emot kritik om sin egen text, hur konstruktiv den kritiken än må vara.

Genom olika konstellationer av skrivgrupper har jag många års erfarenhet av att ge och ta emot respons. Jag har gjort alla nybörjarmisstag, jag har pratat mycket med mina skrivarvänner om vad som fungerar och inte. Nu vill jag dela med mig av mina erfarenheter i två inlägg, ett om att ge respons och ett om att ta emot kritik.

Här är tio tips om vad du bör tänka på när du ger respons på andras texter.

critique-online_003

Bilden kommer från www.inkygirl.com

1. Hitta något som är bra.
Det här är alltid det första som nämns i samband med respons. Det beror naturligtvis på att det är viktigt. Dels behöver textförfattaren slappna av i den utlämnande situation som responsen är, men lika viktigt är det att författaren får syn på det som verkligen är bra. Det är ju styrkorna i texten som, men din hjälp, ska skalas fram och förstärkas, lyfta texten. Fokusera därför på att hitta sådant som redan är bra, och sådant som kan bli bra.

2. Skriv ner dina första intryck.
En vanlig läsare läser oftast en text en enda gång. Därför är det viktigt vad som kommer fram vid den första genomläsningen. Skriv ner dina spontana intryck av texten; tankar, känslor, saker du undrade över eller hängde upp dig på. Det är bara vid den första genomläsningen som du har helt färska ögon, och kan se texten helt och hållet utifrån. Det är lätt att glömma bort de viktiga förstaintrycken när du sedan närläser texten en eller flera gånger.

3. Hitta orsak och verkan.
Dina känslor och intryck inför texten är viktiga, men de blir ännu mer värdefulla för författaren om du kan förklara exakt vad i texten som fick dig att reagera på ett visst sätt. Kanske bidrog den där långa miljöbeskrivningen till att du fick distans till berättelsen helt plötsligt? Kanske var det just den där repliken som gjorde att en viss karaktär helt plötsligt inte känns lika trovärdig som tidigare? Leta hela tiden efter orsak och verkan i texten. Det är ibland svårt, men sambanden finns där.

4. Var specifik.
Ju mer tydlig och specifik du kan vara, desto mer hjälp ger du författaren. Undvik i möjligaste mån diffusa värdeutryck som ”bra” och ”dåligt”. Tyckte du att något var bra? Var det i så fall starkt, träffande, väl gestaltat eller vackert formulerat? Tyckte du att något var dåligt? Var det i så fall otydligt, inte trovärdigt eller rent av språkligt fel? Bröt det stämningen i texten? Det finns oändliga möjligheter att utveckla de där orden; bra och dåligt. Samla din egen vokabulär av tydliga ord som du kan använda när du ger respons.

5. Anpassa din respons utifrån vilket skede texten befinner sig i.
Är texten du läser ett första utkast, eller har författaren skrivit om texten flera gånger och betraktar den som färdig? Detta bör i hög utsträckning påverka vilken respons du ger. Om texten är ett första utkast bör du inte fokusera alltför mycket på språkliga detaljer. Titta istället på de stora linjerna i texten. Vilka stycken för berättelsen framåt och vilka tycker du kan redigeras bort helt? Är historien och karaktärerna trovärdiga? Om texten är i det närmaste klar ska du däremot inte ducka för petiga kommentarer. Våga dyka i hur du upplever enstaka formuleringar. I det skedet är allt är av intresse.

6. Anpassa din respons efter var författaren befinner sig.
Alla som skriver går igenom olika faser med sitt skrivande. Ibland är självförtroendet på topp, ibland vacklar det. Alltför hårda kommentarer kan vara förödande i en period när författaren redan från början tvivlar på sin förmåga. I en sådan situation bör du som ger respons mildra din kritik och vara ännu mer nogrann med att lyfta fram det som är, och det som kan bli, bra. Har författaren gott självförtroende kan du vara lite tuffare. I min skrivgrupp börjar vi sedan något år tillbaka varje responstillfälle med att författaren får berätta om sina känslor inför skrivandet och texten, just nu.

7. Fokusera på utveckling.
Har du gett respons på samma text tidigare? Diskutera i så fall vilken effekt förändringarna i texten får. Kanske kommer något nytt tema fram, som inte syntes tydligare, kanske har några karaktärer blivit djupare. Har du läst något annat av samma författare? Hjälp i så fall författaren att sätta fingret på i vilken utsträckning han eller hon utvecklas.

8. Fokusera på nuläge, inte på lösningar.
Exakt hur ett problem ska lösas, eller hur en dialog kan låta bättre är faktiskt författarens ensak. Som läsare och responsgivare är din huvudsakliga roll att visa författaren vad som faktiskt står. Här bör du vara lyhörd för vad författaren känner sig bekväm med. Vissa gillar att diskutera olika möjliga lösningar på ett tidigt stadium, andra gör det inte. Om tycker dig ha en perfekt lösning på ett problem i texten, berätta om den, men kom ihåg att det är helt och hållet upp till författaren att välja om hon eller han vill göra som du säger eller inte.

9. Var medveten om dina begränsningar.
Du kan bara bedöma texten utifrån dig själv, och det är din subjektiva bedömning du ger författaren. Något objektivt rätt eller fel finns inte. Om ni är flera som ger respons på samma text så kommer ni inte alltid att hålla med varandra. Försök så långt det är möjligt se skillnad på vad du inte gillar för att din personliga smak är sådan, och vad du inte gillar eftersom författaren (ännu) inte lyckats med det som han eller hon försökt göra.

10. Var noga.
Förbered dig alltid skriftligen, även om du ska lämna responsen muntligen. Det är lätt att glömma bort alla kloka tankar man tänkt när man väl sitter där. Hittar du ingenting att kommentera på? Det finns bara en möjlig anledning till det och det är att du inte ansträngt dig tillräckligt mycket, inte läst texten tillräckligt noga. Läs den igen!

Hoppas att de här tipsen kan vara till hjälp för dig när du läser andras texter! Kommentera gärna om du har egna tips att dela med dig av.

Artikeln är skriven av Olga Fokcha

En liten ”boost” av uppskattning!

Alex och Alice på matteäventyr 2x2

Börja tidigt introducera ditt barn till matematik och multiplikation genom saga. Och underlätta ditt barns skolgång!

Som människor, kämpar vi alla ibland med att vara entusiastiska. Det går inte att undvika, vi blir uttråkade, vi blir frustrerade, vi blir distraherade och vår kreativitet lider av det…

Men så finns det dagar då man får en liten ”boost” av uppskattning – det kan handla om en liten enkel hälsning eller ett litet tack. Igår läste jag några fina ord av en lycklig vinnare av min debutbok ”Alex och Alice på matteäventyr 2×2”. Detta kommer jag leva på i många veckor, och detta får mig att inse att det jag gör är av värde.

”Jag var den lycklige som vann denna underbara barnbok av Olga Fokcha , läste den för mina barn igår kväll och de tyckte den var jätte bra:) min 5 åriga Nora kan nu 2ans multiplikationstabell

De vill att jag läser den om och om igen, rekommenderar den till alla barn :)))”

Ibland måste man bara stanna upp och minnas varför man gör det man gör.

Läste en mycket givande och upplyftande artikel av Molly Kung

”5 sätt att hålla sig motiverad i sin kreativa karriär”Hur du håller ditt kreativa liv fräscht och aktivt.

1) Tänk på orsaken till varför du gör vad du gör i första hand: En känsla av prestation? Personlig vinning? Ett litet steg närmare ditt större mål?

2) Ha kul: Fråga dig själv, ”Vad kan jag göra för att göra det jag gör roligare för mig själv (och kanske andra)?”

3) Ta en annan riktning: det finns sannolikt fler än ett sätt att göra vad du gör, så försök se din uppgift från en annan vinkel. Fråga dig själv hur andra människor gör samma sak.

4) Små steg: För att inte bli överväldigad av den stora uppgiften, dela upp uppgiften i mindre mål och fira varje mål när du når det. På så sätt kommer du att känna dig peppad att nå dina mål och blir motiverad att lyfta dig till nästa nivå.

5) Belöna dig själv: när du har nått ett mål, bör du ta dig tid att belöna dig själv. Oavsett om det är något så enkelt som att ta en paus eller köpa dig något, det är viktigt att erkänna framstegen för att hålla sig motiverad.

Var inte rädd för att mixa och matcha bland ovanstående argument, tro på dig själv och framför allt låt din kreativitet flöda!

www.sagabooks.se

Artikeln är skriven av Olga Fokcha

Kunskap genom Saga

Börja tidigt introducera ditt barn till matematik och multiplikation genom saga.

Börja tidigt introducera ditt barn till matematik och multiplikation genom saga.

Med Saga har jag fått äran att medverka som författare och illustratör och skapa barnböcker som genom sagor förmedlar kunskap till barn.

När jag fick nyheten att den nya skolplanen innebär att barn redan i 3:e klass ska göra  nationella proven, samtidigt som kunskapsnivån hos barnen idag är lägre än vad det var för 10 år sedan,  insåg jag vikten av mina insatser. Inte bara som förälder för mitt eget barn, men också för andra barn och föräldrar. Här måste jag/vi göra något för att hjälpa barnen att möta kunskapskrav och stärka deras kunskapsnivå. Att arbeta med Saga blev en självklarhet.

Projektet går ut på att skapa barnböcker som förmedlar kunskap genom saga. Tillsammans med Saga skapar vi barnböcker som är en kombination av en sagobok och lärobok. På så sätt introduceras barnet till komplexa ämnen i sagoform redan i tidig ålder och kan sedan känna igen dem i skolan. Därmed minskas stressen hos barnen att möta kunskapskraven i skolan samtidigt som kunskapnivån stärks.

Idén till barnböckerna föddes när min son började skolan och vi fann att mattematik inte var ett favoritämne. Det var också svårt för honom att ta till sig multiplikationstabellen. Jag ville hjälpa min son, jag ville att han skulle förstå, men saknade bra hjälpmedel. Då skapade jag en egen sagobok som skulle hjälpa honom i läroprocessen på ett lekfullt sätt. Till min glädje tog han till sig den. Och det blev grunden till barnboksserien om Alex och Alice som genom saga lär barnen multiplikationstabellen.

Mer info på www.sagabooks.se