Artikeln är skriven av Liv Gingnell

10 tips om konsten att ge respons

Efter många, långa timmar med sin egen text är det lätt att bli hemmablind. Vad kommer fram i texten? Vad är bra och vad är dåligt? Fungerar det där stilgreppet som jag tänkte mig? Allt sådant blir svårt att se. Att få texten läst av någon annan är därför ett viktigt verktyg för de flesta som skriver skönlitteratur. Det betyder inte att det är lätt, varken att ge respons till andra eller att ta emot kritik om sin egen text, hur konstruktiv den kritiken än må vara.

Genom olika konstellationer av skrivgrupper har jag många års erfarenhet av att ge och ta emot respons. Jag har gjort alla nybörjarmisstag, jag har pratat mycket med mina skrivarvänner om vad som fungerar och inte. Nu vill jag dela med mig av mina erfarenheter i två inlägg, ett om att ge respons och ett om att ta emot kritik.

Här är tio tips om vad du bör tänka på när du ger respons på andras texter.

critique-online_003

Bilden kommer från www.inkygirl.com

1. Hitta något som är bra.
Det här är alltid det första som nämns i samband med respons. Det beror naturligtvis på att det är viktigt. Dels behöver textförfattaren slappna av i den utlämnande situation som responsen är, men lika viktigt är det att författaren får syn på det som verkligen är bra. Det är ju styrkorna i texten som, men din hjälp, ska skalas fram och förstärkas, lyfta texten. Fokusera därför på att hitta sådant som redan är bra, och sådant som kan bli bra.

2. Skriv ner dina första intryck.
En vanlig läsare läser oftast en text en enda gång. Därför är det viktigt vad som kommer fram vid den första genomläsningen. Skriv ner dina spontana intryck av texten; tankar, känslor, saker du undrade över eller hängde upp dig på. Det är bara vid den första genomläsningen som du har helt färska ögon, och kan se texten helt och hållet utifrån. Det är lätt att glömma bort de viktiga förstaintrycken när du sedan närläser texten en eller flera gånger.

3. Hitta orsak och verkan.
Dina känslor och intryck inför texten är viktiga, men de blir ännu mer värdefulla för författaren om du kan förklara exakt vad i texten som fick dig att reagera på ett visst sätt. Kanske bidrog den där långa miljöbeskrivningen till att du fick distans till berättelsen helt plötsligt? Kanske var det just den där repliken som gjorde att en viss karaktär helt plötsligt inte känns lika trovärdig som tidigare? Leta hela tiden efter orsak och verkan i texten. Det är ibland svårt, men sambanden finns där.

4. Var specifik.
Ju mer tydlig och specifik du kan vara, desto mer hjälp ger du författaren. Undvik i möjligaste mån diffusa värdeutryck som ”bra” och ”dåligt”. Tyckte du att något var bra? Var det i så fall starkt, träffande, väl gestaltat eller vackert formulerat? Tyckte du att något var dåligt? Var det i så fall otydligt, inte trovärdigt eller rent av språkligt fel? Bröt det stämningen i texten? Det finns oändliga möjligheter att utveckla de där orden; bra och dåligt. Samla din egen vokabulär av tydliga ord som du kan använda när du ger respons.

5. Anpassa din respons utifrån vilket skede texten befinner sig i.
Är texten du läser ett första utkast, eller har författaren skrivit om texten flera gånger och betraktar den som färdig? Detta bör i hög utsträckning påverka vilken respons du ger. Om texten är ett första utkast bör du inte fokusera alltför mycket på språkliga detaljer. Titta istället på de stora linjerna i texten. Vilka stycken för berättelsen framåt och vilka tycker du kan redigeras bort helt? Är historien och karaktärerna trovärdiga? Om texten är i det närmaste klar ska du däremot inte ducka för petiga kommentarer. Våga dyka i hur du upplever enstaka formuleringar. I det skedet är allt är av intresse.

6. Anpassa din respons efter var författaren befinner sig.
Alla som skriver går igenom olika faser med sitt skrivande. Ibland är självförtroendet på topp, ibland vacklar det. Alltför hårda kommentarer kan vara förödande i en period när författaren redan från början tvivlar på sin förmåga. I en sådan situation bör du som ger respons mildra din kritik och vara ännu mer nogrann med att lyfta fram det som är, och det som kan bli, bra. Har författaren gott självförtroende kan du vara lite tuffare. I min skrivgrupp börjar vi sedan något år tillbaka varje responstillfälle med att författaren får berätta om sina känslor inför skrivandet och texten, just nu.

7. Fokusera på utveckling.
Har du gett respons på samma text tidigare? Diskutera i så fall vilken effekt förändringarna i texten får. Kanske kommer något nytt tema fram, som inte syntes tydligare, kanske har några karaktärer blivit djupare. Har du läst något annat av samma författare? Hjälp i så fall författaren att sätta fingret på i vilken utsträckning han eller hon utvecklas.

8. Fokusera på nuläge, inte på lösningar.
Exakt hur ett problem ska lösas, eller hur en dialog kan låta bättre är faktiskt författarens ensak. Som läsare och responsgivare är din huvudsakliga roll att visa författaren vad som faktiskt står. Här bör du vara lyhörd för vad författaren känner sig bekväm med. Vissa gillar att diskutera olika möjliga lösningar på ett tidigt stadium, andra gör det inte. Om tycker dig ha en perfekt lösning på ett problem i texten, berätta om den, men kom ihåg att det är helt och hållet upp till författaren att välja om hon eller han vill göra som du säger eller inte.

9. Var medveten om dina begränsningar.
Du kan bara bedöma texten utifrån dig själv, och det är din subjektiva bedömning du ger författaren. Något objektivt rätt eller fel finns inte. Om ni är flera som ger respons på samma text så kommer ni inte alltid att hålla med varandra. Försök så långt det är möjligt se skillnad på vad du inte gillar för att din personliga smak är sådan, och vad du inte gillar eftersom författaren (ännu) inte lyckats med det som han eller hon försökt göra.

10. Var noga.
Förbered dig alltid skriftligen, även om du ska lämna responsen muntligen. Det är lätt att glömma bort alla kloka tankar man tänkt när man väl sitter där. Hittar du ingenting att kommentera på? Det finns bara en möjlig anledning till det och det är att du inte ansträngt dig tillräckligt mycket, inte läst texten tillräckligt noga. Läs den igen!

Hoppas att de här tipsen kan vara till hjälp för dig när du läser andras texter! Kommentera gärna om du har egna tips att dela med dig av.

Artikeln är skriven av Christian Wåhlander

Att skriva ett teatermanus

Nu ska du få lära dig hur du skriver ett manus för teatern. Det finns ett antal sätt att skriva på, men du kan lita på att mitt exempel är “godkänt” av teaterförlag, teatrar, dramaturger osv.

1. På första sidan skriver du pjästiteln och vem som gjort den:

Dödsbädden
En pjäs av Christian Wåhlander

2. På andra sidan gör du en innehållsförteckning. Microsoft Word tillhandahåller en Table of Contents (TOC) under References som du kan använda för att göra det automatiskt. Det kan se ut såhär:

Innehåll
Uppsättning: sid 3
Om rollerna sid 3
Om scenografin sid 3
Om scener/akter sid 3
Scen 1 – Döden inträder sid 4
Scen 2 – Sjuksköterskan kommer in sid 6
Scen 3 – Doktorn kommer in sid 7
Scen 4 – Prästen kommer in sid 23
Scen 5 – Psykologen kommer in sid 28
Scen 6 – Sjuksköterskan kommer in sid 41
Scen 7 – Begravningsentreprenören kommer in sid 42
Scen 8 – Doktorn kommer in sid 44

3. På tredje sidan beskriver du de förutsättningar som krävs för att pjäsen ska kunna gestaltas. Se följande exempel:

Uppsättning:

Om rollerna
Pjäsen är skriven för sju skådespelare.

Roller:
Mannen scen 1 – 8
Kvinnan scen 1 – 8
Sjuksköterskan scen 2, 3, 6 – 8
Doktorn scen 3, 8
Prästen scen 4 – 8
Psykologen scen 5 – 8
Begravningsentreprenören scen 7 – 8

Om scenografin
En säng med kudde och filt
Tre stolar
En penna
En papperslapp
Ett glas
En stor resväska
En såg

Om scener/akter
Pjäsen är i en akt. En ny scen påbörjas när någon kommer in i rummet.

4. Ja, sen är det ju bara att skriva pjäsen:-) I själva verket skriver du naturligtvis din pjäs först, och därefter följer stegen jag beskrivit ovan. Men, hur skriver man då sin pjäs? Jo, enligt följande:

Scen 1 – Döden inträder

Inledande scenbild:
Mannen ligger nedbäddad i en säng.
Kvinnan sitter på en stol.
Två stolar står tomma.

KVINNAN:
Du säger ingenting.

(tystnad)

KVINNAN:
Vad gör du?
Dör du nu?

(Kvinnan böjer sig fram över mannen)

KVINNAN:
Du är alldeles vit i ansiktet.

(Kvinnan sätter sig rak igen)
(tystnad)

MANNEN:
Det är över nu.

[och så hoppar vi till nästa scen, för exemplets skull]

Scen 2 – Sjuksköterskan kommer in

SJUKSKÖTERSKAN:
Jaha, hur var det här då?

KVINNAN:
Han har dött nu.

SJUKSKÖTERSKAN:
Jaså? Det gick fort i så fall.

Fortsätt i samma goda stil tills pjäsen är klar. Avsluta gärna med att skriva “SLUT”, om inte annat för din egen skull. Det är ju alltid skönt att avsluta ett projekt :-)

Jaha, det var inte särskilt svårt, eller hur?

Här är några saker som är bra att tänka på när man skriver sitt teatermanuskript:

  • Teaterskådespelare gillar oftast inte manuskript som är nedklottrade med detaljerade anvisningar om hur texten ska gestaltas. I mitt exempel hittar du den typen av anvisningar inom parenteser: (Kvinnan sätter sig rak igen) / (tystnad) osv. De kan kännas nödvändiga ibland, men håll dem till ett minimum för att inte låsa kreativiteten hos dem som ska använda ditt manus.
  • Här finns plats för en massa fler punkter, men hur de ska se ut beror på dina kommentarer / synpunkter / frågor / funderingar…kommentatorsfältet är öppet för dig.

Här kan du höra och se pjäsen Dödsbädden, som jag använt i exemplet ovan, läsas upp av duktiga skådisar på Teater Bastionen i Malmö! Dödsbädden gick vidare i Riksteaterns stora manustävling NY TEXT! 2011, men kapade tyvärr inte hem förstapriset :-)

…och min pjäs Födelsedagen gick vidare i NY TEXT! 2012 – se den läsas upp av förträffliga skådespelare från Teater Insite med flera:

Nyhet: Mitt bidrag Vem bryr sig om lilla Adele placerade sig topp tio (kommer tryckas i en antologi som distribueras till teatrar över hela landet) i NY TEXT! 2013 – teatern Potato Potato från Malmö läser upp den: