Artikeln är skriven av Christian Wåhlander

SPARV – Sveriges minsta litterära magasin

För ungefär ett år sen fick jag en idé. Jag såg framför mig ett litterärt magasin i det lilla formatet. Ett magasin som endast bestod av de texter som fyllde det.

Utan kommentarsfält, med en vilja till koncentration på det väsentliga, och med genomarbetad design för att göra de fina texterna rättvisa – och med glädjen i att sprida intressant skrivande till Dig som drivkraft.

Resultatet blev SPARV – Sveriges minsta litterära magasin.

Andra utgåvan av SPARV har just släppts, den första kom sommaren 2013.

Jag är glatt överraskad över det stora gensvar jag fått från duktiga poeter och författare i landet, det är ganska enkelt att publicera texter av hög kvalitet med så fantastiskt läsvärda bidrag. Det är en härlig känsla att få vara redaktör för Sveriges i särklass minsta litterära magasin – SPARV!

Och jag hoppas att du som läsare kommer ha lika mycket nöje som jag av de roliga, hisnande, skrämmande, sorgliga – och ibland även lärorika – texterna.

SPARV växer och frodas även på Facebook och Twitter – och om du prenumererar på Nyhetsbrevet kan du vara säker på att (till exempel) få information om när textslussarna öppnar för dig som själv vill få med ett bidrag i nästa utgåva!

Artikeln är skriven av Christian Wåhlander

Sju tips till dig som vill skriva dikter (poesi)

Tomas Tranströmer, vår store svenske diktare har vunnit nobelpris! En fantastisk bedrift av en fantastisk poet!

(Vet du vad som definierar en dikt? Skillnaden mellan poesi, lyrik, dikt, vers…? Om du inte riktigt vet, ta en titt på Författartips-sajtens sida Vad är en dikt? – och kom sen tillbaka till denna sida!)

Kan man bli miljonär på att skriva dikter? Ja, men det är nog ofattbart sällsynt (Tranströmer kanske ändrar på detta, dock :-)

 

Kan man bli jättekänd som poet? Nja, i alla fall lite småkänd om man pysslar med poetry slam och dylikt, men är man av den mer blyga sorten ligger man risigt till på den fronten.
Skönt, då har vi klarat av den biten – du vill alltså inte skriva dikter för att vare sig bli rik eller känd, utan av något annat skäl.

 

Det passar faktiskt väldigt bra, ty det är på det viset att konstnärlig utövning och penga-generering är varandras fullständiga motpoler.
Där pengarna går in går konsten ut, som man brukar säga.

 

Här följer 7 stycken tips som hjälper dig på vägen i ditt diktande :-)

1. Rikta dig till dig själv

Under diktskrivandet har du ett sällsynt bra tillfälle att intressera dig för dig själv – det  fina är att ju närmare du kommer ditt inre, ju närmare kommer dina dikter andra.
Och tvärtom – ju längre dina dikter är från dig själv, ju längre bort flyger de iväg från andra.

 

2. Läs poesi – bli inspirerad!

Min absoluta favoritpoet heter Thomas Tidholm, och om du har samma smak som jag blir du säkert väldigt glad och förvirrad om du får tag på någon av hans diktsamlingar. Det är inte så lätt att skaffa dem, men prova att skriva till honom och fråga om han har nån på lager.
Andra namn är Stig Larsson, Sonja Åkesson, Tomas TranströmerWerner Aspenström kanske?

 

3. Sträck ut handen

Dikterna finns i luften runtomkring dig och väntar på att du ska skriva ned dem.

 

4. Gå på känsla

När du sätter dig vid din gamla skrivmaskin, låt något översvämma dig – en känsla som vill tala.
Låt den sen tala!

 

5. Stanna inte upp

Självcensuren slänger du på soptippen, låt det flöda. När en dikt känns färdig, kasta dig över nästa. Om du skriver tio dikter på raken kommer säkert minst två att träffa rätt :-)

 

6. Låt dikten vara ifred

Dikten du skriver ska vara precis som den är, det är därför du skriver den. Om du inte gillar den kan du ju alltid slänga den, men gör inte om den. Gör en ny istället. Det kostar ingenting.

 

7. Döm inte din dikt för snabbt

Det som verkar ruttet idag kan visa sig vara en pärla om några veckor :-)

 

Som avslutning bjuder jag på en alldeles egen dikt. Du är välkommen att dela med dig du också, eller varför inte tipsa om en poet man inte bör missa?

Det du inte visste

Oh ja
du visste så mycket
väldigt mycket

men vad visste du
egentligen
egentligen

Du vet ju
lika väl som jag
att ingen vet
nånting
om nånting

har jag inte rätt
visst har jag rätt

jag vet
att jag har rätt

Du vet
och jag vet
att jag ingenting vet

Artikeln är skriven av Christian Wåhlander

Språket har sina brister

Lite att tänka på för dig som läser, lyssnar och skriver :-)

Språket är ett verktyg

Likt alla verktyg har det sina förtjänster och sina brister.
Vi har faktiskt makt att ändra verktyget efter vårt eget huvud om vi inte är nöjda med det, se följande exempel:
Tosykla fruppli alops kvurrid smallvas.
Problem uppstår dock om vi själva är de enda som känner till betydelsen av våra ord, vilket visar att språket till sin natur är ett medium vars uppgift är att överföra information mellan en eller flera mottagare.
Ja, faktiskt kan en person vara både sändare och mottagare samtidigt, och bästa exemplet är kanske den personliga dagboken.
Människan har förmågan till språk medfödd, vilket i sig visar livets tendens att skaffa sig kontroll och dela erfarenheter och intryck.
Fördelarna med att ha ett utvecklat språk är såpass uppenbara att jag lämnar dem därhän.

Språkets nackdelarna är mera sällan diskuterade

Ord och meningar har en mycket påtaglig förmåga att styra våra tankar, vilket stora och små makthavare (ja, vi alla) känner till, medvetet eller omedvetet. Reklammakare, företagsledare och politiker är särskilt tränade i denna typ av manipulation, och den är mycket effektiv.
Att trumma in budskap, att bygga särskilda associationer till vissa ord och meningar…
Här har vi en av orsakerna till den fantasilöshet som så många av oss dras med – vi lyssnar för mycket till fel budskap. Vi funderar för lite över vem det egentligen är som talar/skriver, och vilka intressen som ligger bakom det talade/skrivna.
Dessutom har vi ett annat bekymmer:

Vårt eget språk blockerar de fria tankarna

När vårt medvetande är nästan bortkopplat, under sömnen, ser du vilken fantastisk potential och fantasi som finns inom dig – och självklart kan inte språket, detta begränsade verktyg, förmedla allt detta till vare sig dig själv eller andra.
Poesin är den språkliga form som minst korrumperar och låser våra tankar. I all sin fragmentering och upplösthet tillåter poetiska texter friare tolkningar, frigör bilder och associationer i högre grad än vad till exempel denna text gör.